• Välkommen till vår teater. Håkan Bäck intar en klassisk pose. Foto: Patrik Ekström
  • Skådespelare, manusförfattare, eldsjäl, teaterdirektör och mera. Håkan Bäck lever för konsten och att roa. Foto: Patrik Ekström

Teaterdirektören talar ut...

Håkan Bäck är egentligen urtypen för en egenföretagare inom kultursfären. Påhittig, drivande och med flera bollar i luften får han debet, kredit och hela livet att gå ihop.

Vi träffas på det som numera heter Teaterns hus men kanske är mest känd som Globenteatern, ett stenkast med svag arm från Resecentrum i Linköping. En före detta IOGT-loge som sedan länge fungerar som en teaterlokal men där har även spelats innebandy men när det skulle bli en kampsportlokal så tog Håkan Bäck tag i situationen och insåg att här riskerade man bli av med en utmärkt teaterlokal.

– Jag har verkligen inget emot kampsport eller innebandy men här finns det chans att kunna erbjuda Linköpingsborna på olika teaterupplevelser i form av Nyårsrevy, olika Kaféprogram samt mycket annat, säger Håkan Bäck då vi satt och ner för att prata lite om hur man får kultur, arrangemang och livet att gå ihop. Att det är ett sätt att leva är vi redan överens om men hur hänger allt ihop?

Företag och anställd

– Dels har jag mitt eget företag, sedan är jag anställd på NBV och så har vi en ideell förening för själva teatern och allt det där gör att man kan sätta mat på bordet, skrattar Håkan Bäck som berättar att den omfattande teaterskolan man har sker i just studieförbundets NBV:s regi precis som de mycket omtyckta familjeföreställningarna man har varje år uppe i Gamla Linköping. I år var det Svingelskogen men sommaren blir det nyskrivet av Martin Widmark, bördig från Linköping och pappa till de mycket populära böckerna om Lasse Majas detektivbyrå. Men innan dess blir det nyårsrevy av den gamla goda skolan och där hög såväl som låg får sig en släng av sleven.

– Jag tycker att vi har alldeles för profillösa politiker här i stan, det är väl bara han Demirok som sticker ut. Nu fick ju KD en ny och man får väl hoppas på att hon Skyttedal sätter skutan i gungning lite granna, säger Håkan Bäck som skriver dryga 75 procent av en nyårsrevy. Resten får han hjälp med av de som medverkar i revyn eller så köper han in det. Med bäst fungerar nog det med lokal anknytning enas vi om. Globenteatern, som från början var Linköpings Godtemplarhus, byggdes 1883 och har varit föreningslokal för flera av Godtemplarnas loger i Linköping. Den 9 januari 1884 invigdes byggnaden på Snickaregatan 2 i närvaro av dåvarande landshövding De la Gardie. På den tiden vätte byggnadens entré direkt mot Snickaregatan med en stensatt gång. Men när hyresfastigheten framför huset senare byggdes så blev byggnaden undanskymd inne på gården.

Första studiecirkeln

1908 bildades stadens första studiecirkel här genomlektor Oscar Olsson. Cirkeln övertog då det bibliotek som fanns i huset. Studiecirkeln och biblioteket var knutna till varandra fram till 1920-talet då nya former av cirklar kom. Sedan 1973 finns biblioteket i Gamla Linköping. Det är idag landets äldsta fungerande folkrörelsebibliotek. Namnet "Globen" har tillkommit de senare åren. Lokalen har varit flitigt använd som teater och danslokal. Många revyer har spelats här med band annat Tjadden Hällström,

Sedan tre år tillbaka är det alltså Håkan Bäck som är boss för basset om uttrycket tillåts.

– Jo, jag såg chansen och tog det. Jag har nog aldrig ångrat det men visst är det bitvis ganska tufft att få ihop det, det ska man inte sticka under stol med men nu i dagarna så undertecknade vi ett kontrakt som gör att vi kan köra tre år till. Det är IOGT- NTO som äger lokalen varför man inte får servera alkoholhaltiga drycker av något slag. Något Håkan Bäck först inte tyckte var särskilt positivt.

Ingen öl

– Men numer är jag glad att vi slipper den hanteringen av flera olika skäl, visst det vore kanske trevligt om man kan få ett glas vin eller en öl till maten men det kan också kosta mer än det smakar. Jag har varit med om att när man haft sålt till företag där personalen kanske inte varit särskilt intresserade av själva föreställningen utan mer av att prata med varandra och en gång blev det till och med slagsmål. Nej, det kan man vara utan, menar Håkan Bäck som tycker att de får till det bra både under de kafékvällar man har och även under nyårsrevyn.

Några få procent

Vi berör det orättvisa förhållandet mellan, så kallade "fria teatergrupper" och den som finansieras av statliga, regionala och kommunala bidrag eller av skattemedel i grund och botten och de som själva får stå för sina egna föreställningar.

– När det gäller barnteater så är det de fria grupperna som gör de alla flesta produktionerna och det är de stora institutionerna som får runt 95 procent av alla bidrag och sedan få de fria grupperna dela på det som blir över. Jag kan till visst del förstå att det är på så sätt men jag vet inte om jag tycker att det är särskilt rättvist. Sedan går många privatteatrar som tåget men då har de också 100 000-tusentals besökare på ett år medan vi har kanske 3 000, avslutar Håkan Bäck.