• Lena Micko på väg till SKL s kongress. Foto: Tommy Pettersson

Lena Micko om: Offentliga sektorns utmaningar

Sverige är inne i en dramatisk historisk period just nu. Det är den offentliga sektorn i bred bemärkelse som får möte de växande behovet i ett expanderande samhälle.

En accelererande flyktingkris, ökade kostnader för vård och omsorg samt ett allt större investeringsbehov gör att ekonomin är ansträngd för stat, kommun och landsting.

Trots att bruttonationalprodukten växer med drygt tre procent och att Sverige har starka finanser samt god utveckling av sysselsättningen vilket ger ett bättre skatteunderlag kommer resultaten i kommuner och landsting att försämras. Denna förklaring förklaras av ökade kostnader för verksamheterna och av befolkningsökningens behov av offentliga tjänster.

SKL kongress

 Den 11e och 12e november bänkar sig 451 ombud från ”Kommunsverige” i Karlstad. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har kongress och man ska då anta ett inriktningsdokument för den innevarande mandatperioden, 2016 till 2019. SKL är en ideell förening, en medlems- och intresseorganisation där medlemmarna är 290 kommuner och 21 landsting som har över en miljon anställda.

I mars valdes Lena Micko till ordförande i SKL. Det var en rödgrön majoritet som röstade fram socialdemokraten Lena Micko. Det är ingen dununge som sitter på ordförandeposten. Mångårig erfarenhet som kommunstyrelseordförande i Linköping och medlem i socialdemokratins mäktiga verkställande utskott ger pondus i alla läger.

– Uppdraget är väldigt stimulerande och ansvarsfullt att stå som högsta representant för Sveriges landsting och kommuner inte minst gentemot regering. Det gäller att balansera det kommunala självstyret med en utveckling av verksamheten för medborgarnas bästa, säger Lena Micko som förmodligen har tankarna på sitt inledningsanförande som ska hållas på kongressen dagen efter intervjun.

Skattehöjningar?

SKL räknar med att resultaten totalt i kommunsektorn har mer än halverats jämfört med förra året. SKL räknar även med att överskottet på nästan 14 miljarder för 2014 faller till 6,5 miljarder kronor för 2015. Nu med den nya behovsstrukturen som växer fram är det fler och fler kommuner som höjer kommunalskatten.

– Ökade krav inom vård, skola och omsorg samt stora investeringsbehov gör att landsting, regioner och kommuner står inför stora utmaningar. Skatteunderlaget räcker inte för att möta detta. Om stora skattehöjningar ska undvikas behöver de fortsätta att effektivisera sina verksamheter, förändra arbetssätt och tillämpa ny kunskap och teknik, menar Micko vidare.

– Många kommuner och nästan alla landsting och regioner brottas med ekonomiska underskott. Skatteunderlaget ökar totalt sett men genom befolkningsökningen försämras resultaten till följd av kraftiga kostnadsökningar. Trots att statsbidragen ökar och att vi även i år får återbetalning av sjukförsäkringspremier från AFA är läget mycket allvarligt.Vid sidan om de generella statsbidragen finns drygt 80 riktade statsbidrag som tenderar att driva på kostnadsutvecklingen ytterligare genom omfattande administration. Våra medlemmar behöver mer av generella statsbidrag och bättre framförhållning för att kunna nyttja resurserna där de bäst behövs..

Landstingens resultat försämras med drygt fyra miljarder jämfört med förra året. Kommunernas resultat faller från ett överskott på 10,5 miljarder 2014 till 7,5 miljarder kronor 2015. Även om det sammantagna resultatet är positivt, är det stora variationer mellan kommunerna och även lösningarna på välfärdens finansiering varierar.

Infrastrukturproblem

Staten vältrar över stora kostnader för den egna infrastrukturen på kommuner, landsting och regioner och det riskerar att drabba den gemensamma välfärden. Att det satsas på infrastruktur är avgörande för människors möjlighet att transportera sig, för näringslivets utveckling och för hela Sveriges tillväxt.

Många menar att det finns en risk att staten inte bygger ut infrastrukturen där den behövs som mest, utan där medfinansieringen är högst. En annan risk är att kommuner, landsting och regioner tvingas till svåra prioriteringar bland välfärdens verksamheter.

– Regering och riksdag avsätter allt mer resurser till utbyggnad och underhåll av statlig infrastruktur. Men medlen möter inte behoven. Istället läggs stora kostnader för vägar och järnvägar över på kommuner, landsting och regioner. Fram till 2025 ska 85 miljarder medfinansieras från kommuner, landsting, regioner, trängselskatter och brukaravgifter. Övervältringen av kostnader är inte hållbar, säger Lena Micko.

– Ett aktuellt exempel på att staten saknar en hållbar finansiering för sin infrastruktur är den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Staten förhandlar med kommunerna längs med järnvägen om medfinansiering. Men risken är stor att kommunernas investering inte återbetalar sig, visar en beräkning som SKL har gjort. Om det blir så, kan det bli mindre pengar till välfärden, förklarar Lena Micko.

Ostlänkens finansiering

Järnvägen beräknas kosta omkring 150 miljarder kronor och det enda som direkt återbetalar kommunernas medfinansiering är markintäkter. Kopplat till järnvägen vill staten också att kommunerna ökar bostadsbyggandet.

– Vi har analyserat hur många bostäder som kan behöva byggas för att medfinansieringen ska gå jämnt ut.Ännu är det inte bestämt hur mycket kommunerna ska betala. Men om de står för en femtedel av den totala kostnaden, alltså 30 miljarder, då behöver det byggas 150 000 lägenheter i kommunerna för att de ska få tillbaka sina pengar, hävdar Lena Micko och fortsätter.

– Medfinansieringen är en riktig rysare. För en kommun av till exempel Linköpings storlek innebär en medfinansiering på tre miljarder att det behöver byggas nästan 30 000 lägenheter i kommunen. Det motsvarar 60 års nybyggnation i Linköping, sett till den byggtakt man har i dag. Det är inte realistiskt. Därtill ska kommunerna också bland annat bygga ut vägar och ordna fram anslutande kollektivtrafik, vilket kostar mycket även det. Grunden ska vara att staten ansvarar för statlig infrastruktur.

Fakta: SKL

SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Alla kommuner, landsting och regioner har valt att vara medlemmar i SKL.

Regionerna som är medlemmar är bildade enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar.

SKL har till uppgift att teckna centrala kollektivavtal om sifferlösa lön- och allmänna anställningsvillkor.