Kasta av dig masken

När jag arbetar med ledarskapsutveckling så förespråkar jag kraftfullt vikten av den personliga utvecklingen, detta för att påverka utvecklingen i personens ledarskap. Det innebär att jag ofta får dubbelt upp tillbaka och då är det bara att ta upp stafettpinnen och visa på min utveckling. Därför var det extra provocerande när en otroligt utmanande och kompetent ledare uppfattade mig som "politisk" och undrade när jag skulle ta av mig min mask.

Det var bara att gå hem och göra läxan, vad var det hos mig som gjorde att jag hade en "politisk" approach?

Gruppdynamik

Jag är lite insnöad på gruppdynamik och att bygga lag just nu. Grunden i att bygga välsmorda lag bygger på att medarbetarna har förutsättningar att våga ta av sig masken och med detta öka förtroendekapitalet, som blir grunden för lagbygget. Som lagledare behöver jag identifiera vilka profiler varje medarbetare har och det görs med olika profilanalysverktyg som till exempel Extended DISC. Därefter arbetar vi med medarbetarnas självinsikt, självmedvetenhet och självacceptans samt en ökad förståelse och acceptans för övriga lagkamraters profiler. När detta är gjort så har vi skapat en grund för mångfald som ger möjlighet att omvandla lagets olikheter till att bli dess största styrka.

Idrottens värld

Genom att jag som ledare vågar ta av mig masken så skapar jag förutsättningar att medarbetarna i laget vågar göra detsamma och där har vi nyckeln till ökat förtroendekapital. När vi uppnått en öppen, ärlig och rak kommunikation så har vi alla förutsättningar till att skapa ett välsmort och motiverat grupp. Ett grupp som hanterar verksamhetsfrågor såsom strategi, mål, rutiner och handlingsplaner, på ett väldigt effektivt sätt. Detta sparar i sin tur mängder mer tid och pengar åt organisationen, det finns med andra ord stora vinster att hämta för organisationer som fokuserar på schemalagd grupputveckling.

När jag kliver in i grupper som behöver utveckling så är det svårt att uppnå snabba resultat. Först behöver jag förtroendekapital och när det är vunnet så vill jag förstå om laget förstått sin uppgift. Känner alla individer meningsfullhet och finns en tydlig gemensam målbild, då har vi en solid grund att bygga vidare på. Därför behöver vi klargöra varandras kompetenser och hur vi kompletterar varandra samtidigt som vi håller våra egna positioner. Med andra ord så gör vi ej intrång på varandras områden utan harmonierar i ett fint samspel med varandra. Det gäller att vi vågar tycka olika och respekterar våra olika åsikter, utan att gå till personliga angrepp vid meningsskiljaktigheter.

Bänka spelare

Hittar jag dock en spelare som inte vill samarbeta, trots stora insatser från de andra i laget, så har jag inga problem att sätta den spelaren på bänken. Det gör att övriga spelare kan lägga sin energi på lagets arbetsuppgifter som generar en större chans att göra det figurativa målet.

Som jag skrivit så många gånger förut så tycker jag vi har mycket att lära från sportens värld inom organisationsutveckling. Precis som i sportens värld så kan vi inte sluta träna på grupputveckling utan det är något som vi behöver få in i det dagliga arbetet, precis som utvecklingssamtal utav medarbetare.

Speglingar genererar självinsikt

Genom att få en spegling om att jag uppfattades "politisk" kunde jag öka min självkännedom och ta ansvar för mina handlingar. Jag gick till botten med mitt beteende och fick insikten att grunden till detta var en viss konflikträdsla.

Jag tänkte för mycket på konsekvenserna det kunde innebära, om jag var allt för öppen och ärlig i min feedback. När jag fått denna insikt kunde jag öva på att bryta mitt gamla beteende för att istället ha modet att vara mer rak och öppen, trots att budskapet kanske inte alltid är uppskattat från mottagaren.

Huvudsaken är att jag står för mitt ord, då uppfattas jag som genuin och trovärdig, vilket i sin tur ökar förtroendekapitalet.

 

Therese van der Kruit