Kampen om regeringsmakten

De senaste opinionssiffrorna som kom i november visar att Alliansen har hämtat in och ligger nu nästan på samma nivå som de tre rödgröna partierna.

Statsminister Stefan Löfven presenterade regeringsförklaringen den tredje oktober och sedan dess har framförallt de borgerliga partierna demonstrerat att han har en svag ställning i riksdagen. Ett par veckor senare lämnade regeringen sitt budgetförslag för vidare mangling och debatt i olika instanser.

Pensionerna ett exempel

Att regeringen har en bräcklig position visar en del ”förspel” och massmediala utspel. Ingen vill ha ett extraval men alla vill visa sina muskler. Högst tonläge har Sverigedemokraterna hållit när de hela tiden sagt att man ska rösta på Alliansens budget. Men även partierna från den förra regeringen spelar ett högt spel. Tidigare frivilliga överenskommelser om att enbart rösta på sitt eget partis förslag verkar vara främmande för Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna visar upp ett pokerface.

Ett förspel av det mer bisarra slaget var tjafset i- och om den så kallade Pensionsgruppen. Pensionsfrågan har kanske den högsta sprängkraften inom politiken. Förmågan att hantera våra pensioner har i modern tid varit en förtroendefråga där man har tagit ett stort gemensamt ansvar från de partier som skapade den senaste överenskommelsen för drygt tjugo år sedan. Men nu används Pensionsgruppen som ytterligare ett inslag i skådespelet framförallt av allianspartierna som nu har lämnat samarbetet kring pensionerna. 

Vem tar ansvar?

Eftersom det valår i år får budgetförslagen läggas fram senare, mellan den 3:e december och 18:e december, till Riksdagen som då debatterar och voterar om utskottsbetänkanden samt utgiftsområden. När propositionen är slutbehandlad tas ett slutligt beslut om att sammanställa statens budget. Preliminärt datum för det beslutet är den 19 december. Då först får vi se vem som tagit ansvar för valresultatet 2014.

När Östergötlands Näringsliv ges ut pågår ett taktiskt politiskt spel om makten där alla verkar vara på den förlorande sidan. Sverige har en stark ekonomi men vi lever i ett Europa och i en union som befinner sig i en ekonomisk och politisk kris.