• Djamal Hamaili, är integrationssamordnare i Valdemarsvik. Han kom på idén att ge nyanlända flyktingar chansen att arbeta på lantbruk. Solomon Habtemicael, till höger, flydde från Eritrea och har i två veckor arbetat hos John Furenbäck, i mitten, på Björksätters Gård. Foto: Leif Larsson

Flyktingar får chansen

Flykting söker bonde är projektet i Valdemarsvik där nyanlända får prova på att arbeta på ett jordbruk. Solomon Habtemicael från Eritrea är en av dem som fått chansen.

– Jag har mjölkat kor och lärt mig många nya svenska ord. Jag vill lära mig mer, konstaterar Solomon efter avslutad tvåveckorsperiod hos lantbrukaren John Furenbäck på Björksätters Gård. Projektet har funnits i några år och bakom ligger Djamal Hamaili, integrationssamordnare i Valdemarsvik. Han blev inspirerad av svärföräldrarna som är lantbrukare i Småland. Han kom på idén att ge nyanlända flyktingar, med intresse, kunskap och fallenhet för jordbruk, möjlighet att fylla på med erfarenhet på svenska gårdar.

Ett första steg mot att så småningom få arbete inom jordbruket. Projektägare är kommunens integrationsenhet och man samarbetar med Arbetsförmedlingen och en privat aktör. Intresserade lantbrukare kopplas ihop med lämpliga nyanlända. John och Solomon är ett exempel på det. På Björksätters Gård finns köttdjur och mjölkkor.

– Jag gillar projektets grundkonceptet med integration. Men det är viktigt att den som kommer ut på lantbruken och arbetar med djur har intresse och känsla för djur och det vi kallar för djuröga. Solomon visade direkt att han har arbetat med kor förr.

Andra dagen han var här skulle en ko kalva och Solomon tog genast initiativ. Han är den bäste som varit hos mig, påpekar John.

Hade lantbruk förr

Det var inte så underligt. Innan Solomon flydde från Eritrea hade han tillsammans med familjen, som är kvar, ett lantbruk med 20 kor, tio oxar, sex hästar och 80 får. Man odlade också grödor. Han passade väl för uppgiften på gården strax utanför Valdemarsvik.

– Jag vill arbeta som lantbrukare här i Sverige, säger Solomon Habtemicael. John Furenbäck är positivt inställd till projektet men pekar på hur det kan bli ännu bättre.

– Vi lantbrukare blir ju handledare och det tar sin tid och sådant kostar. Arbetsförmedlingen måste visa lite mer vilja att bidra med en peng och även av transporten av den som ska till lantbruket, med Solomon skötte vi det själva. Om det här kan ordnas så är jag säker på att många lantbrukare gärna tar emot flyktingar på sina gårdar. Efter två veckors arbete så utvärderar lantbrukaren den nyanlände. Kanske blir det att stanna kvar ett tag till eller så får denne prova på ett annat lantbruk.

Båda varianterna har för- och nackdelar

Två veckor är kort tid men att prova på mycket ger den nyanlände bredare insikt och kanske en tanke om vilken lantbruksgren som i framtiden passar bäst. Utveckla projektet Djamal Hamaili berättar att omkring tio bönder i Valdemarsviks-trakten har anmält sitt intresse för projektet.

– I år är målsättningen att få ut tio-tolv nyanlända på lantbruk. Men vi vill inte bara ha fokus på Valdemarsvik utan få ut projektet i länet och även längre ut i landet. Djamal Hamaili tycker att projektet Flykting söker bonde är ett bra sätt att slussa ut nyanlända i det svenska arbetslivet. Han vill att det ska fortsätta och hoppas att det kan breddas. Vilket det redan har gjorts med bland annat initiativet Grön integration där mark arrenderas och flyktingar odlar ekologiskt.

– Vi har inom integrationen också börjat att undervisa i trafik och hoppas att det kan inspirera nyanlända att gå i körskola och ta körkort. Ska man arbeta på lantbruk så är körkort nödvändigt. Vi hoppas också få resurser till utbildning i motorsåg och röjsåg. Det är små pengar och ger mycket tillbaka till samhället. Tanken är att ge de nyanlända verktyg så att de så småningom kan konkurrera på arbetsmarknaden på lika villkor. Men det gäller att sätta upp delmål och inte tro att allt går att lösa på en gång, poängterar Djamal Hamaili.