• Andreas Norlén, ordförande konstitutionsutskottet riksdagsledamot (M). Foto: Tommy Pettersson
  • Andreas Norlén.

En vårbudget utan jobbsatsningar

Finansministern har presenterat regeringens ekonomiska vårproposition, som anger riktlinjer för den ekonomiska politiken och aviseringar av förslag som kan förväntas i höstens budgetproposition för 2018. Dessutom presenterades samtidigt vårändringsbudgeten som innehåller förslag på anslagsförändringar innevarande år, 2017.

Sammantaget visar de båda dokumenten att regeringen står handfallen inför de stora utmaningar som Sverige nu möter. Särskilt illavarslande är det att det inte finns ett enda förslag för att minska jobbklyftan mellan inrikes födda och utrikes födda.

Klyftorna ökar

Jobbklyftan mellan inrikes födda och utrikes födda omfattar i dag över 100 000 människor, det vill säga om andelen av den utrikes födda befolkningen som jobbar vore lika hög som andelen av den inrikes födda befolkningen som jobbar, så skulle 100 000 ytterligare personer födda utomlands jobba.

Bland inrikes födda med gymnasieutbildning eller högre utbildning närmar vi oss vad som i praktiken får sägas vara full sysselsättning. Arbetslöshet är numera ett betydande problem i första hand för grupper som av olika skäl står långt från arbetsmarknaden, främst personer med låg utbildning samt utrikes födda. I dessa grupper är arbetslösheten å andra sidan ett mycket allvarligt problem. I över 100 utanförskapsområden runt om i Sverige är sysselsättningsgraden under 50 procent, det vill säga det är under hälften av den arbetsföra befolkningen som jobbar. Riksgenomsnittet ligger över 70 procent. I Östergötland finns flera av dessa områden.

Jobbklyftan måste bort och Moderaterna har som mål att börja med att halvera den. Vårpropositionen visar att regeringen saknar politik som minskar skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Det finns inga konkreta förslag som på ett mätbart sätt leder till fler jobb i utsatta grupper. Inte i några grupper alls, i och för sig, men det långsiktigt allvarliga är att regeringen inte ens försöker tackla vad som är ett akut samhällsproblem – ett problem som kan leda till stora bidragsutgifter under årtionden framöver.

Planerade skattehöjningar

Till detta kommer regeringens planerade skattehöjningar på jobb och företagande. För att Sverige ska kunna växa krävs en politik som bidrar till fler jobb, men regeringen riktar ett hårt slag mot företagsamheten i Sverige. Redan genomförda och kommande skattehöjningar på jobb och företagande uppgår till 64 miljarder kronor.

Det handlar också om betydande skattehöjningar för hushållen. Över en miljon löntagare får högre skatt med regeringens politik. För en familj med två vuxna som arbetar kan det totalt handla om nästan 24 000 kronor om året 2018.

Jag trodde att Sverige hade lärt sig en gång för alla av debatten om det vrickade skattesystemet på 1970-talet att det straffar sig om man låter skatterna på arbete bli så höga att det lönar sig för dåligt att anstränga sig lite extra. En sådan politik leder till att mindre arbete utförs, att färre satsar på utbildning och gör svartarbete mer lönsamt. Det är en dålig politik – för den enskilde, för staten och för samhället.

Sverige behöver en ny ekonomisk politik. Det kan Sverige kanske få genom att Alliansen lägger fram ett gemensamt budgetalternativ. Det vore bra för Sverige om en alliansbudget vann budgetomröstningen i riksdagen i höst.

 

Andreas Norlén