Bokslut över offentliga affärer

Rubriken kan kanske skvallra om att artikeln ska handla om kommunala skandaler och diverse fiffel. Det ska den inte.Den ska handla om någonting mycket viktigare nämligen hur den reala ekonomin hanteras. Demokratiskt, redovisningsmässigt och åt vilket håll är vi på väg?

Överallt i Sverige pågår ett intensivt bokslutsarbete både i offentliga såväl som privaträtsliga associationer räknar, disponerar och funderar man över vilket ansikte man ska visa upp mot omvärlden. Bokslutet kan på många sätt vara en bättre vägledning för hur kommunen ska styras än vad en budget är.

Skatter flyttas

Idag när den offentliga sektorn ska redovisas ungefär som privata företag blir bokslutet ett ännu mer ansvarsfullt dokument för vår folkvalda. Den omvandlingstakt som skett i välfärdssektorn under efterkrigstiden har varit exempellös. En befolkning har rest sig från relativ fattigdom till ett relativt jämställt och jämlikt samhälle. Samhällsutvecklingen kännetecknades först av ett stort statligt engagemang när kommuner och Landsting byggde ut service och omsorg åt medborgarna. Hjulen rullade på och tillväxten var tillräckligt god för en generell välfärdsfördelning.

Skattefinansierade tjänster som offentliga myndigheter har ansvar för är bland annat polis, barnomsorg, utbildning, sjukvård eller omsorg på ålderns höst. När socialdemokratin byggde ut välfärden enligt sin modell var det stat, kommun och landsting som utförde tjänsterna.

Men under 1980-talet, kanske ännu tidigare, skedde en förändring av den offentliga sektorn. Det börja väl när statliga myndigheter skulle bli affärsdrivande verk för att sedan bolagiseras och därmed vara redo för utförsäljning. På 1980 - talet började framförallt landstingen att tala om och till och med genomföra organisationsförändringar. Ordet kärnverksamhet uppfanns och det som inte var kärnverksamhet styckades av internt för att senare sättas ut för upphandling. Primärkommunerna var inte sena i att följa landstingens exempel.

Öppnas upp

Under de senaste två decennierna har den offentliga sektorn öppnats upp och det är vanligt att kommuner och landsting köper verksamhet från andra utförare som till exempel, aktiebolag, ideella föreningar, gemansamma kommunalförbund eller stiftelser.

På senare tid har också välfärdstjänsterna kommit ut på så kallade kundvals- och ”pengasystem” där individen själv kan välja vilka som ska utföra tjänsterna. Oavsett vem som utför tjänsten så är den fortfarande offentligt skattefinansierad och det är stat, kommun och landsting som ansvarar för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs. Privatiseringsbegreppet är problematiskt eftersom tjänsterna inte finansieras av privata pengar utan av skattepengar.

Det faller ett särskilt stort ansvar på de som är satta att hantera samhällstjänsterna, våra folkvalda politiker. Polis, taxering, pensioner, avfallshantering, arbetslöshetsersättning, och infrastruktur är nödvändiga för att vårt moderna samhälle ska fungera.

Linköpings affärer

Länets två största kommuner har i februari lagt fram preliminära bokslut. Linköpings kommuns ekonomi är urstark och har varit det en tid. Linköpings kommun omsatte 7,7 miljarder kronor 2012.. Resultatet för 2012 blev nästan 400 miljoner kronor plus och det stora problemet  finansiella placeringar har ökat i värde efter att ha minskat flera år i följd. Börsportföljen har nu ett marknadsvärde på 5, 8 miljarder kronor vilket är en värdeökning på 208 miljoner kronor men frågan är vad den är värd när man ska realisera värdet eller gå till banken för ett lån.

 Linköping har en välskött ekonomi och man vill ge medborgarna en verksamhet som man lovat i politiska program. Pengarna ska också räcka på lång sikt för investeringar som nytt resecentrum och utbyggd förskola. Till detta kommer pensionsmedel som är värda 1,4 miljarder kronor. Kommunen har inga egna lån och ettoinvesteringarna uppgick till 220 miljoner kronor och kommunstyrelsen ordförande Paul Lindvall talar ofta om att kommunalskatten är lägst bland regionens kommuner.

Norrköpings affärer

Norrköpings kommun å sin sida redovisar ett preliminärt bokslut för 2012 på plus 171,7 miljoner kronor i förhållande till det lagstadgade balanskravet redovisar kommunen ett plusresultat på 138,5 miljoner kronor. Skillnaden mellan resultaten är realisationsvinster som uppstått vid försäljningar av fastigheter, pensionsfondens utveckling, resultatet av avfallsverksamheten som är en taxefinansierad verksamhet samt ianspråktagna överskott och markeringar från tidigare bokslut.

Trots ökade sociala kostnader Norrköping balans 2012 tack vare extra sparsamhet i slutet av året men bokslutet visar att det blir kärvt även under 2013 . DNorrköpings starke man Lars Stjärkvist manar därför om att hjälpas åt så att man kan fullfölja satsningar på skolan och generationsväxlingen.

Tommy Pettersson